Urinblåsan
Varför orsakar multipel skleros urinblåsproblem?
Urinblåsan, som samlar urin, styrs av det centrala nervsystemet. Multipel skleros skadar nerverna, vilket betyder att urinblåsfunktionen kan påverkas. Vissa personer upptäcker att de måste urinera oftare eller på ett mer brådskande sätt och andra har svårt att tömma urinblåsan. Vissa personer med multipel skleros kanske upplever urininkontinens.
Hur kan urinblåsproblem påverka min hälsa?
Om din urinblåsa inte töms regelbundet kan det leda till infektioner. Dessa startar i urinblåsan men kan gå vidare upp till njurarna och orsaka allvarliga skador, som kan orsaka njurskador. Också små mängder urin som står kvar i urinblåsan kan orsaka infektioner.
Alternativt kanske du får ofrivilligt läckage om du inte kan kontrollera behovet att urinera. Genom att hitta ett sätt att ta kontroll över dina urinblåsbesvär kan du få hjälp att förbättra hälsan och självförtroendet.
Vad kan jag göra för att hantera mina urinblåsbesvär?
Ett antal metoder och produkter är tillgängliga, inklusive katetrar, urindroppsamlare (för män) och absorberande produkter. Få hjälp att hitta rätt produkt för dina behov.
Vad är en tappningskateter?
En tappningskateter är en smal flexibel slang som förs in i urinblåsan genom urinröret varje gång du behöver tömma urinblåsan.
Gör det ont att använda tappningskateter?
Nej. Du kanske känner ett visst tryck när katetern förs in. Om du upplever obehag eller om det är svårt att föra in katetern ska du ta en kort paus. Försök att slappna av genom att andas in djupt eller hosta. Prata med en läkare eller sköterska om det gör ont.
Kan jag enbart tömma min urinblåsa på morgonen och kvällen?
Nej, du bör följa schemat som du har fått av läkaren. Som regel ska urinblåsan tömmas minst 4–6 gånger om dagen.
Kan jag dricka mindre så att jag slipper tömma urinblåsan lika ofta?
Nej, det är mycket viktigt att du dricker tillräckligt. Det håller urinsystemet rent och friskt.
Vad betyder det om urinen är grumligt eller mörkt och luktar konstigt?
Du kanske har en infektion. Prata med din läkare eller sköterska.
Vad ska jag göra om jag får urinvägsinfektioner ofta?
Användning av en tappningskateter ökar risken för urinvägsinfektioner. Men jämfört med andra typer av katetrar, till exempel kvarliggande katetrar (kvarkateter), är det mindre troligt att tappningskatetrar orsakar urinvägsinfektioner. Det finns olika sätt att minska risken för urinvägsinfektioner:
- Drick mer vätska under dagen – principen är helt enkelt att spola urinvägen, om du fortsätter att använda kateter
- Kontrollera att urinblåsan töms helt varje gång du använder kateter
- Öka antalet dagliga kateteranvändningar
- Säkerställ att du har rena händer och utrustning när du använder kateter
- Ta hjälp av våra instruktionsfilmer för att steg-för-steg se hur du på bästa sätt använder våra tappningskatetrar
Vad ska jag göra om jag fortfarande läcker?
Urinläckage kan inträffa p.g.a. olika anledningar:
- En urinvägsinfektion kan orsaka urinläckage och du bör kontakta din läkare om du misstänker att du har en sådan. Typiska symtom att uppmärksamma inkluderar:
- Urin med mörk färg och stark lukt
- Grumligt urin
- Blod i urinen
- Feber/svettning
- Spasmer i urinblåsan
- Ökade muskelkontraktioner i ditt ben
- Om du använder kateter mindre än fyra gånger om dagen kan läckage inträffa.
- Överväg att använda kateter oftare för att undvika att trycket i urinblåsan ökar
- Kontrollera att din urinblåsa töms helt varje gång du använder kateter. Ta hjälp av våra instruktionsfilmer för att steg-för-steg se hur du på bästa sätt använder våra tappningskatetrar.
- Om du använder kateter mer än sju gånger om dagen och fortfarande har problem med urinläckage, bör du rådgöra med din läkare.
- Du kanske får läckage eftersom du har ofrivilliga spasmer/kontraktioner i urinblåsan (som inte orsakas av en UVI).
Prata med din läkare om medicinering som kan få din urinblåsa att slappna av
- Om läckage huvudsakligen förekommer när du motionerar, kan ett alternativ vara att använda tappningskateter innan den fysiska aktiviteten.
Tarmarna
Varför orsakar multipel skleros tarmbesvär?
Nervslut i rektum signalerar att det finns behov att tömma tarmen på avföring som kommit ner i rektum. Hos personer med multipel skleros kan detta meddelande förloras eller bli ofullständigt, vilket ökar risken för tarmproblem som förstoppning, tarmläckage eller en kombination av båda. Vissa läkemedel som normalt skrivs ut för multipel skleros kan också öka sannolikheten av förstoppning.
Hur kan tarmproblem påverka min livsstil?
Tarmläckage och förstoppning kan bli mycket obekvämt och de kan även ha en avsevärd påverkan på vår livskvalitet. Utöver fysiskt obehag och uppsvälldhet, kanske du blir orolig att en olycka inträffar bland folk.
Därför är det viktigt att hitta ett sätt att hantera dina tarmbesvär.
Vad kan jag göra för att hantera mina tarmbesvär?
Tarmbesvär kan ofta lindras genom att byta diet. Det finns även flera olika läkemedel som kan hjälpa. Tarmsköljning med hjälp av ett vattenlavemang kan användas för att hjälpa till att förhindra förstoppning och tarmläckage. Läs mer om tarmsköljning med hjälp av Peristeen vattenlavemang.
Vad är tarmsköljning?
Vid tarmsköljning förs vatten in i tarmen med en rektumkateter. Vattnet stimulerar tarmen och sköljer ut avföringen, vilket lämnar den nedre hälften av tarmen tom. Det är viktigt att detta görs regelbundet för att förhindra förstoppning och risken för ofrivillig tarmtömning.
Hur ofta ska jag använda tarmsköljning?
Varje dag eller varannan dag fungerar bra för de flesta. Det är viktigt att detta görs regelbundet för att förhindra förstoppning och risken för tarmolyckor. Det bästa är att använda en daglig rutin och inte ändra för mycket. Med tid och övning kommer du fram till vad som fungerar bäst för dig. Om du är osäker ska du fråga din läkare eller sköterska om råd.
Vilken tid på dagen är bäst för tarmsköljning?
Försök att använda en rutin och skölj tarmen ungefär samma tid varje dag. Mat och dryck hjälper tarmens naturliga rörelse, därför är cirka 30 minuter efter en måltid en bra tid. Var inte rädd att ändra rutinen något för att passa dina dagliga vanor.
Kan jag resa med utrustningen för tarmsköljning?
Ja – kom ihåg att ta med ditt lavemangsystem med ett flertal engångskatetrar eftersom dessa kanske inte säljs överallt. Om du ska använda systemet i andra länder ska du använda flaskvatten eller kylt kokat vatten där kranvattnet inte är säkert att dricka. Kom ihåg att det kanske tar din kropp ett tag att vänja sig vid en ny rutin i olika tidszoner. Du kanske även äter andra typer av mat, som kan påverka tarmen.
Gör det ont?
Nej, tarmsköljning brukar inte göra ont och är helt säkert. Det kan dock kännas lite konstigt till en början. Om det känns obekvämt när vatten pumpas in ska du vänta ett tag och sedan fortsätta. Om du känner smärta ska du sluta sköljningen direkt, tömma ballongen och ta ut katetern. Om smärtan kvarstår ska du be din sköterska eller läkare om hjälp.
Finns det några risker eller komplikationer?
Vissa personer upplever mindre problem, t. ex. obehag eller lite blod. Om katetern inte förs in ordentligt kan den orsaka ett hål eller en reva i tarmen, men risken för detta är mycket liten om du följer instruktionerna från din läkare eller sköterska.
Vad ska jag göra om jag läcker mellan tarmsköljningarna?
Om du upplever tarmläckage mellan tarmsköljningarna kan orsaken vara otillräcklig tarmtömning p.g.a. förstoppning eller hård avföring. Alternativt kanske du använder för mycket vatten under sköljningen. Kontakta din läkare eller sköterska för att hjälpa dig anpassa din tarmplanering. En Peristeen analpropp kan hjälpa om problemet kvarstår.