Urinblåsan
Varför orsakar spina bifida urinblåsproblem?
Urinblåsan, som samlar urin, styrs av det centrala nervsystemet. Eftersom spina bifida orsakar nervskador kan urinblåsans funktion påverkas. Vissa personer upptäcker att de måste urinera oftare eller på ett mer brådskande sätt, vissa upplever urinläckage och andra har svårigheter att tömma urinblåsan.
Hur kan urinblåsproblem påverka hälsan?
Om din urinblåsa inte töms regelbundet kan det leda till infektioner. Dessa börjar i urinblåsan men kan leda vidare upp till njurarna och orsaka njurskador. Även små mängder urin som lämnas kvar i urinblåsan kan orsaka infektioner.
Alternativt kanske du får ofrivilligt läckage om du inte kan kontrollera behovet att urinera. Genom att hitta ett sätt att ta kontroll över dina urinblåsproblem kan du få hjälp att förbättra hälsan och självförtroendet.
Vad kan jag göra för att hantera mina urinblåsbesvär?
Ett antal metoder och produkter är tillgängliga, inklusive tappningskatetrar, urindroppsamlare för män och absorberande produkter. [länk till produkter]. Kontakta vår kundservice för att få hjälp att hitta rätt produkt för dina behov.
Vad är en tappningskateter?
En kateter är en smal flexibel slang som förs in i urinblåsan genom urinröret varje gång du behöver tömma din urinblåsa.
Gör det ont att använda kateter?
Nej. Du kanske känner ett visst tryck när katetern förs in. Om du upplever obehag eller om det är svårt att föra in katetern ska du ta en kort paus. Försök att slappna av genom att andas in djupt eller hosta. Prata med en läkare eller sköterska om det gör ont.
Kan jag enbart tömma min urinblåsa på morgonen och kvällen?
Nej, du bör följa schemat som du har fått av läkaren. Som regel ska urinblåsan tömmas minst 4–6 gånger om dagen.
Kan jag dricka mindre så att jag slipper tömma urinblåsan lika ofta?
Nej, det är mycket viktigt att du dricker tillräckligt. Det håller urinsystemet rent och friskt.
Vad betyder det om urinen är grumligt eller mörkt och luktar konstigt?
Du kanske har en infektion. Prata med din läkare eller sköterska.
Vad ska jag göra om jag får urinvägsinfektioner ofta?
Användning av en tappningskateter ökar risken för urinvägsinfektioner. Men jämfört med andra typer av katetrar, som till exempel kvarliggande kateter (kvarkateter), är det mindre troligt att tappningskatetrar orsakar urinvägsinfektioner. Det finns olika sätt att minska risken för urinvägsinfektioner:
- Drick mer vätska under dagen – principen är helt enkelt att spola urinvägen, om du fortsätter att använda kateter
- Kontrollera att urinblåsan töms helt varje gång du använder kateter
- Öka antalet dagliga kateteranvändningar
- Säkerställ att du har rena händer och utrustning när du använder kateter
- Ta hjälp av våra instruktionsfilmer för att steg-för-steg se hur du på bästa sätt använder våra tappningskatetrar
Vad ska jag göra om jag fortfarande läcker?
Urinläckage kan inträffa p.g.a. olika anledningar:
- En urinvägsinfektion kan orsaka urinläckage och du bör kontakta din läkare om du misstänker att du har en sådan. Typiska symtom att uppmärksamma inkluderar:
- Urin med mörk färg och stark lukt
- Grumligt urin
- Blod i urinen
- Feber/svettning
- Spasmer i urinblåsan
- Ökade muskelkontraktioner i ditt ben
- Om du använder kateter mindre än fyra gånger om dagen kan läckage inträffa.
- Överväg att använda kateter oftare för att undvika att trycket i urinblåsan ökar
- Kontrollera att din urinblåsa töms helt varje gång du använder kateter.
- Ta hjälp av våra instruktionsfilmer för att steg-för-steg se hur du på bästa sätt använder våra tappningskatetrar
- Om du använder kateter mer än sju gånger om dagen och fortfarande har problem med urinläckage, bör du rådgöra med din läkare
- Du kanske får läckage eftersom du har ofrivilliga spasmer/kontraktioner i urinblåsan (som inte orsakas av en UVI).
- Prata med din läkare om medicinering som kan få din urinblåsa att slappna av
- Om läckage huvudsakligen förekommer när du motionerar, kan ett alternativ vara att använda tappningskateter innan den fysiska aktiviteten.
Tarmen
Varför orsakar spina bifida tarmproblem?
Nervslut i rektum hjälper till att signalera att det finns behov att tömma tarmen på avföring som kommit ner i rektum. Hos personer med spina bifida kan detta meddelande förloras eller bli ofullständigt, vilket ökar risken för tarmproblem som förstoppning, avföringsinkontinens, eller en kombination av båda.
Hur kan tarmproblem påverka min hälsa?
Tarmläckage och förstoppning kan bli mycket obekvämt och de kan även ha en avsevärd påverkan på vår livskvalitet. Utöver fysiskt obehag och uppsvälldhet, kanske du blir orolig att en olycka inträffar bland folk.
Därför är det viktigt att hitta ett sätt att hantera dina tarmbesvär.
Vad kan jag göra för att hantera mina tarmbesvär?
Tarmbesvär kan ofta förbättras genom att byta diet. Det finns även flera olika läkemedel som kan hjälpa. Tarmsköljning kan användas för att förhindra förstoppning och avföringsinkontinens. Du kan läsa mer om tarmhanteringslösningar här (länk till avsnitt om tarmtömning)
Vad är tarmsköljning?
Tarmsköljning med hjälp av vattenlavemang är en metod där vatten förs in i tarmen med en rektumkateter. Vattnet stimulerar tarmen och sköljer ut avföringen, vilket lämnar den nedre hälften av tarmen tom. Det är viktigt att detta görs regelbundet för att förhindra förstoppning och risken för tarmolyckor.
Hur ofta ska jag använda vattenlavemang?
För de flesta fungerar det bra att skölja tarmen en gång om dagen eller varannan dag. Det är viktigt att göra det regelbundet för att förhindra förstoppning och risken för tarmolyckor. Det bästa är att använda en daglig rutin och inte ändra för mycket. Med tid och övning kommer du fram till vad som fungerar bäst för dig. Om du är osäker ska du fråga din läkare eller sköterska om råd.
Vilken tid på dagen är bäst för tarmsköljning?
Försök att använda en rutin och skölja ungefär samma tid varje dag. Mat och dryck hjälper tarmens naturliga rörelse, därför är cirka 30 minuter efter en måltid en bra tid. Var inte rädd att ändra rutinen något för att passa dina dagliga vanor.
Jag upplever ibland att rektalkatetern glider ut ur ändtarmen under tarmsköljningen. Hur kan jag undvika det?
En del personer med mycket slapp/svag sfinkter (särskilt ryggmärgsbråck och lägre nivå av spinalskada) kan ibland erfara att katetern glider ut när man sitter under tarmsköljningen. Sfinktern (ringmuskeln) tål helt enkelt inte tyngden av vattnet i ändtarmen. vattnet trycker på ballongen och katetern åker ut. Denna situation kan undvikas om användaren eller vårdare håller i katetern under tarmsköljningen och därmed hjälper ballongen att stanna kvar i ändtarmen. en del personer kan behöva ligga ned under tarmsköljningen.
Kan jag resa med utrustningen för tarmsköljning?
Ja – kom ihåg att ta med ditt lavemangsystem med ett flertal engångskatetrar eftersom dessa kanske inte säljs överallt. Om du ska använda systemet i andra länder ska du använda flaskvatten eller kylt kokat vatten där kranvattnet inte är säkert att dricka. Kom ihåg att det kanske tar din kropp ett tag att vänja sig vid en ny rutin i olika tidszoner. Du kanske även äter andra typer av mat, som kan påverka tarmen.
Gör tarmsköljning ont?
Nej, tarmsköljning brukar inte göra ont och är helt säkert. Det kan dock kännas lite konstigt till en början. Om det känns obekvämt när vatten pumpas in ska du stoppa ett tag och sedan fortsätta. Om du känner smärta ska du sluta sköljningen direkt, tömma ballongen och ta ut katetern. Om smärtan kvarstår ska du be din sköterska eller läkare om hjälp.
Finns det några risker eller komplikationer?
Vissa personer upplever mindre problem, t.ex. obekvämhet eller lite blod. Om katetern inte sätts in korrekt, kan det orsaka ett hål eller reva i tarmen. Men denna risk är mycket liten om du följer instruktionerna från din läkare eller sköterska.
Vad ska jag göra om jag läcker mellan tarmsköljningarna?
Om du upplever tarmläckage mellan sköljningarna kan orsaken vara otillräcklig tarmtömning p.g.a. förstoppning eller hård avföring. Alternativt kanske du använder för mycket vatten under tarmsköljningen. Kontakta din läkare eller sköterska för att hjälpa dig anpassa din tarmplanering. En Peristeen analpropp kan hjälpa om problemet kvarstår. (länk till produkt)