Introduktion

Få en överblick över de viktigaste frågorna om stomioperation i detta avsnitt. Det finns en snabbreferens till anatomin och organsystemen, vanliga komplikationer som dina patienter kan få efter operationen och tips och verktyg för att hjälpa till. 

 


Anatomi och fysiologi

Matsmältningssystemet Matsmältningssystemet Matsmältningssystemet är ett av kroppens större organsystem. Mag- och tarmkanalen hanterar matsmältning och bearbetning av mat. Mer om matsmältningssystemet
Stäng

Anatomi och fysiologi av matsmältnings- och urinsystemen

Matsmältningssystem

 
Mag- och tarmkanalen är cirka nio meter lång, från munnen till anus, och är uppdelad i olika delar. Varje del bearbetar mat på ett specifikt sätt för att förbereda den för nästa del av mag- och tarmkanalen, tills avfallsprodukten slutligen lämnar mag- och tarmkanalen som avföring.

Funktioner i matsmältningssystemet:

  • Mekanisk och kemisk nedbrytning av mat till grundläggande näringsämnen
  • Absorbering av näringsämnen i blodet
  • Bearbetning och tömning av avfallsprodukter

Ett antal organ fungerar tillsammans med mag- och tarmkanalen, för att producera vätskor och enzymer som hjälper matsmältningen:

  • Salivkörtlar i munnen
  • Sura vätskor i magen
  • Lever och gallblåsa
  • Bukspottkörtel

 

Mag- och tarmkanalen består av:

  • Munnen
  • Matstrupen
  • Magen
  • Tunntarmen – jejunum & ileum
  • Tjocktarmen – kolon
  • Rektum
  • Anus

 

Tarmväggen består av flera lager

 

Tunntarmen är cirka 5-7 meter lång hos vuxna. Den är uppdelad i tre huvuddelar:

  • Tolvfingertarmen
  • Jejunum
  • Ileum

Jejunum och ileum är kopplade till bukväggen med mesenterium. Mesenterium innehåller artärer, vener och lymfkärl som säkerställer transporter av syre och näringsämnen till och från tunntarmen.

 

Tjocktarmen är cirka 1-2 meter lång hos vuxna. Den är uppdelad i sex delar:

  • Uppåtgående tjocktarm (colon ascendens)
  • Tvärgående tjocktarm (colon transversum)
  • Nedåtgående tjocktarm (colon descendens)
  • Sigmoid tjocktarm, den S-formade strukturen
  • Rektum: den slutliga delen av mag- och tarmkanalen. Avföringen samlas i ampulla recti och en fylld ampulla recti signalerar ett behov av att tömma tarmen.
  • Anus, slutöppningen på matsmältningssystemet
Stäng
Urinsystemet Urinsystemet Urinsystemet är också ett av kroppens större organsystem. Urinvägarna används för vätske- och elektrolytbalans, samt utsöndring av urin. Läs mer om urinsystemet
Stäng

Urinsystemet

Urinsystemet

 

Urinsystemet består av:

  • Två njurar
  • Två uretärer
  • Urinblåsa
  • Urinrör

Njurarna är två bönformade strukturer som filtrerar blodet och avlägsnar avfallsprodukter och överflödigt vatten, samt balanserar vätskor och elektrolyter. Denna filtreringsprocess leder till produktion av urin.

Urinledarna är gångar som leder urin från njurarna till urinblåsan.

Urinblåsan har en dubbel funktion. Den är både en behållare som lagrar urin och en pump som skickar ut urin från kroppen. Muskeln i blåsväggen trycker ut urinen.

Urinröret är en gång mellan urinblåsan och kroppens utsida.

Stäng

Före stomioperation

Stomimarkering Hur du markerar en stomi före operation En välplacerad stomi kan göra stor skillnad för en patients livskvalitet. En bra stomimarkering ska vara lätt för patienten att se, ge en säker applicering och rörelsefrihet, alla viktiga för att undvika komplikationer. Hur du stomimarkerar
Stäng

Hur du stomimarkerar före operation

StomimarkeringDet är viktigt för patientens livskvalitet att den mest lämpliga platsen för stomin markeras före operationen. En lämplig stomiplats kan minska problem som läckage, tillpassningsfrågor, hudirritation, smärta och psyko/social hälsa.

När du stomimarkerar är det viktigt att tänka på var stomin kommer att hamna beroende på olika kroppspositioner och ärrbildning. Rynkor och veck nära stomin ska undvikas. Dessutom kommer patientens livsstil och aktivitetsnivå att påverka var stomin ska placeras.

Överväg dessa fyra faktorer innan platsen markeras:

  1. Fysiskt tillstånd:
    Fysik, aktuell vikt och de senaste viktförändringarna, fingerfärdighet och syn
  2. Sociala aktiviteter:
    Yrke, fysiska positioner på jobbet, sporter, aktiviteter, klädval, kulturella och religiösa aspekter
  3. Områden som ska undvikas:
    Beniga utstickande delar av kroppen, hudveck, ärr från tidigare operationer, naveln, skärplinjen och hudområden som har bestrålats och är mycket känsliga (atrofiska).
  4. Synlighet:
    Platsen ska placeras i ett område som patienten kan se och nå. Annars kan inte patienten utföra sin egen stomivård och kommer att behöva hjälp från andra vid byte av stomibandaget.

Att ha stomi förändrar kroppsfunktionerna och kroppsbilden. Men om sjukvårdspersonal, som stomiterapeut och kirurg , arbetar tillsammans för att ge slutanvändare kompetent vård, ökas chansen för ett bra resultat för patienten avsevärt.

För att lära dig mer om proceduren för att stomimarkera, kan du läsa det nedladdningsbara PDF-dokumentet Stomimarkering (1,02 MB).

Stäng
Olika stomityper Olika stomityper Det finns tre olika stomityper, beroende på ändamål. Läs mer för att ta reda på var de normalt placeras och vad de används för. De tre olika stomityperna
Stäng

Tre olika stomityper

De tre stomityperna är:

- Kolostomi
- Ileostomi
- Urostomi

 

Att skapa en stomiKolostomi

Under en kolostomioperation tas en del av tjocktarmen upp genom bukens yta för att bilda en stomi. En kolostomi skapas normalt på vänster sida av buken. Avföring i denna del av tarmen är fast och måste samlas upp i en stomipåse eftersom stomin inte har någon muskel för att styra tarmtömningen.

 

Det finns två typer av kolostomikirurgi: Kolostomi och loop-kolostomi.

 

Kolostomi
Om delar av tjocktarmen (kolon) eller rektum har tagits bort, tas den kvarvarande delen av tjocktarmen upp genom bukens yta för att bilda en stomi. En kolostomi kan vara tillfällig eller permanent. Den tillfälliga lösningen är relevant i situationer där den sjuka delen av tarmen har tagits bort och den kvarvarande tarmen måste vila innan ändarna sammanfogas. Den permanenta lösningen väljs i situationer där det är för riskabelt eller omöjligt att sammanfoga de två delarna av tarmen.

 

Loop-kolostomi
Vid loop-kolostomi lyfts tarmen upp över hudnivån och hålls ibland på plats med en stomistav. Ett snitt görs i den exponerade tarmloopen och ändarna rullas sedan ned och sys fast på huden. Detta betyder att en loop-kolostomi egentligen består av två stomier (dubbel stomi) som är sammanfogade. Loop-kolostomi brukar vara en tillfällig åtgärd som utförs i akuta situationer. Det kan även utföras för att skydda en anastomos i tarmen.

 

Ileostomi

Vid en ileostomioperation, tas en del av tunntarmen som kallas ileum upp genom buken för att bilda stomin. En ileostomi skapas normalt i fall där den nedre delen av tunntarmen har en sjukdom och görs normalt på höger sida av din buk.

 

Avföring i denna del av tarmen är normalt flytande och måste samlas upp i en stomipåse eftersom stomin inte har någon muskel för att styra tarmtömningen.

 

Det finns två olika typer av ileostomi kirurgi:

Ileostomi

Ileostomi

En ileostomi skapas när en del av din tjocktarm (kolon) tas bort (eller bara behöver vila) och änden av tunntarmen tas upp genom buken för att bilda en stomi. En ileostomi kan vara tillfällig eller permanent.

Den tillfälliga lösningen väljs i situationer där den sjuka delen av tarmen har tagits bort och den kvarvarande delen måste vila innan ändarna sammanfogas. Den permanenta lösningen väljs i situationer där det är för riskabelt eller omöjligt att sammanfoga de två delarna av tarmen.

Loop-ileostomi

Loopileostomi

Vid loop-ileostomi lyfts en slynga av tunntarmen ovanför hudnivån och kan ibland hållas på plats med en stomistav. Ett snitt görs i den exponerade tarmloopen och ändarna rullas sedan ned och sys fast på huden. På så sätt består en loop-ileostomi egentligen av två stomier som är sammanfogade.

Loop-ileostomin är vanligtvis tillfällig och utförs för att skydda en anastomos i tarmen. Om den är tillfällig kommer den att stängas eller omvändas i en senare operation.

 

UrostomiUrostomi

Om urinblåsan eller urinsystemet är skadat eller sjukt och din patient inte kan kissa på normalt sätt kommer de att behöva en urinavledning. Detta kallas en urostomi, ileal ledning eller en Brickerurinblåsa.

En isolerad del av tarmen tas upp på ytan på höger sida av buken och den andra änden sys ihop. Urinledarna lossas från urinblåsan och fästs vid den isolerade delen av tarmen. Eftersom denna del av tarmen är för liten för att fungera som behållare, och det inte finns någon muskel eller ventil som styr urinering, behöver din patient en urostomipåse för att samla upp urinen.

Stäng

Komplikationer med stomi

Peristomala hudtillstånd Peristomala hudproblem är den vanligaste komplikationen för personer med stomi, och står för en tredjedel av besöken hos stomisjuksköterskan. Den vanligaste orsaken är kemisk irritation p.g.a. läckage. Verktyg som underlättar korrekt bedömning och lämplig behandling
Stäng

Peristomala hudtillstånd

Kontroll av den peristomala huden krävs redan under den post-operativa fasen för att säkerställa att huden förblir frisk och att eventuella hudtillstånd behandlas omedelbart.

 

Ostomy Skin Tool har utvecklats tillsammans med stomiterapeuter från Global Advisory Board (Coloplast globala expertråd) för att säkerställa korrekt bedömning av peristomal hud.

 

Det består av två delar; DET-score och AIM-guiden:

  • DET-score (Discolouration (Missfärgning), Erosion (Erosion), Tissue overgrowth (Hypergranulering) - en standardiserad och validerad metod att gradera den peristomala huden genom objektiva observationer.
  • AIM-guide (Assessment (Bedömning), Intervention (Åtgärd), Monitoring (Uppföljning-Utvärdering))  - gör det möjligt att kategorisera peristomala hudproblem utifrån orsak. Den ger även åtgärdsförslag. Vägledningen är baserad på en noggrann granskning av litteraturen.

 

Verktyget har utvecklats för att hjälpa dig att:

  • Bedöma peristomal hud baserat på DET-resultatet
  • Identifiera det mest lämpliga stomibandaget och det mest lämpliga sättet att våra huden.
  • Ger dig och dina kolleger ett gemensamt språk för att beskriva peristomala hudproblem 

 

Det finns både en onlineversion och en offlineversion av Ostomy Skin Tool. Vill du veta mer om Ostomy Skin Tool, ta kontakt med din produktspecialist. 

Stäng
Tidiga komplikationer efter stomioperation Likt alla operationer kan komplikationer inträffa direkt efter stomioperation. Vanliga tidiga komplikationer
Stäng

Tidiga komplikationer efter stomioperation

BlödningBlödning

  • Tidiga komplikationer

  • Slutar normalt spontant

Använd mjuka material som sköljts i kallt vatten och kramats ur för att stoppa blödningen. Om blödning fortsätter måste kanske blodkärlet stängas av/förslutas.

 

ÖdemÖdem

  • Kan uppstå efter operation

  • Brukar försvinna efter 1–2 veckor
  • Använd en formbar ring eller pasta för att hantera stomibandaget

Gör snitt i häftan för att säkerställa flexibilitet och förhindra att slemhinnan skadas.

NekrosIschemi/nekros

  • Dålig eller förhindrad blodtillförsel p.g.a. kirurgiska komplikationer
  • Måste övervakas noga
  • Om frisk vävnad observeras kommer den nekrotiska vävnaden att lossna. Annars krävs en ny operation

SeparationSeparation

  • Egenskaper för separation:
    • Delvis eller fullständig
    • Ytlig eller djup
  • Två behandlingsalternativ:
    • Öppen dränering genom att applicera stomibandaget på separationens ytterkant
    • Fuktig sårläkning av separationen under häftan.

FistlarFistlar

  • En fistel är en kanal som utvecklas spontant mellan två strukturer som normalt inte är anslutna
  • Spontana fistlar bildas sekundärt, antingen till intern sjukdom eller extern trauma. Irritabla tarmsyndrom som t. ex Crohns sjukdom är en vanlig orsak
  • Behandling är antingen konservativ eller kirurgisk

 

Konservativ behandling:

  • Säkerställ vätske- och elektrolytbalans
  • Kontrollera sepsis med antibiotika
  • Total parenteral nutrition för att minska fistelutflödet
  • Dränera fisteln

 

 

Stäng
Senare komplikationer Komplikationer kan även inträffa på lång sikt efter stomioperation. Vanliga sena komplikationer
Stäng

Senare komplikationer efter stomioperation

StomiindragningStomiindragning

  • En indragen stomi ligger under hudplanet och orsakas vanligtvis av att en alltför kort del av tarmen användes

Hantering:

  • Konvex häfta, formbar ring eller pasta
  • Om orsaken är för hög vikt/fetma, ska patienten uppmanas att gå ned i vikt
  • Irrigation om det är en kolostomi
  • Ytterligare kirurgiska ingrepp kan krävas.

BråckBråck

  • En utbuktning runt stomin kan vara äkta, hiatus- (glid-) eller ”falskt” bråck
  • Äkta bråck – en slynga av tarmen rör sig genom hålet i bukväggen
  • Hiatusbråck (glidbråck) – ett segment av tarmen som används för att skapa stomin skapar en slynga i den subkutana fettvävnaden
  • ”Falskt” bråck – ökat abdominalt tryck skapar en utbuktning på sidan av kroppen p.g.a. en försvagad bukvägg – detta är den vanligaste anledningen.

StomiprolapsStomiprolaps

  • Delen av tarmen som används för att skapa kolostomin vänds nästan in och ut och trycks framåt

  • Den kan behandlas genom att försiktigt trycka in segmentet med prolaps tillbaka i buken
  • Om den har ödem ska du använda is för att minska blodflödet och socker för att minska ödemet
  • Kirurgisk reparation kan krävas

StenosStenos

  • Stomin är ödematös, svampformad och glänser
  • Avföring utsöndras i form av en smal remsa; blockeringen beror på åtdragen vävnad runt stomin
  • Kan behandlas genom dilatation av tarmen
  • Om det ligger vid hudplanet kan lokal kirurgi krävas

GranulomGranulom

  • Granulom vid slemhinnan syns vid övergången mellan stomin och huden
  • Orsakerna inkluderar kemisk eller mekanisk irritation
  • Kan behandlas genom att täcka upphöjda områden med silvernitrat
  • Diatermi (elektrisk uppvärmning)
  • Laserbehandling
Stäng
Stäng

Gratis prover - gratis frakt

Tack för din beställning

Kvitto

Se skrivbordsversion