Friska urinvägar är alltid fokus för samtalet
–Varje gång jag instruerar någon i hur man RIK:ar sig, är risken för urinvägsinfektioner och hur man undviker dem, fokus för informationen. Förutom alla de obehag som en urinvägsinfektion kan föra med sig, kan den ju även leda till allvarliga tillstånd som blodförgiftning. Vikten av att motverka UVI:er är därför något jag pratar om med alla RIK:are jag möter, nya som vana.
Oro och riskfaktorer
Enligt färsk statistik drabbas kateteranvändare i snitt av 2–3 urinvägsinfektioner per år och oron för när man ska råka ut för nästa, är något som uppehåller många. På frågan om det finns grupper som oftare drabbas än andra, har Anna följande svar.
–Risken för urinvägsinfektioner är ofta högre när en person börjar att kateterisera sig. En annan utsatt grupp är personer med olika typer av ryggmärgsskador. De har inte sällan ett högt tryck i blåsan, vilket ökar risken. Kvinnor som kommer i klimakteriet drabbas också i högre utsträckning, liksom män där prostatan är förstorad och gör det svårare att tömma blåsan. Problemen är dessutom väldigt individuella. Det finns de som slarvar med sina tappningar och aldrig drabbas och de som är jättenoggranna och drabbas konstant.
Frekvens och vätskeintag
Vid en urinvägsinfektion är det i första hand vårdcentralen man ska vända sig till. Anna träffar i stället de personer som fått remiss till specialist till följd av att de drabbats av återkommande infektioner.
–Det jag tittar på är att man inte slarvar med intervallerna mellan tappningarna, det vill säga att man har rätt frekvens. Intervallerna är olika beroende på hur mycket man kan kissa själv och hur mycket resturin man har. Har man återkommande urinvägsinfektioner, behöver man tappa sig oftare.
Anna förhör sig även om hur personens vätskeintag ser ut då ett lågt intag ökar risken för infektion. Ett högt intag kan också öka infektionsrisken på grund av att det samlas stora volymer i blåsan.
–Mer än 2 liter per dygn behöver man i allmänhet inte och då räknas all form av vätska in, även soppa, yoghurt, kaffe och te.
Rätt storlek och teknik
En annan sak som Anna tittar på är om personen har rätt kateter.
–Modellen är viktig, men storleken viktigast. Ju oftare man drabbas av UVI, desto grövre kateter behöver man. Tekniken är en annan faktor. Det är oerhört viktigt att säkerställa att man verkligen tömmer blåsan helt tom. Att ha en kateter som passar är därför A och O.
Östrogentillskott, lågdosantibiotika och en välmående tarm
Anna berättar vidare att kvinnor med återkommande urinvägsinfektioner alltid ska ha ett tillskott av lokalt östrogen.
–Det gäller alla kvinnor, såväl äldre som yngre. För både män och kvinnor kan det ibland även vara aktuellt med långtidsbehandling med en låg dos antibiotika.
Att undvika förstoppning och kontaminering med avföring är en ytterligare faktor för att hålla blåsan frisk.
–Vid förstoppning blir tömningen av blåsan sämre och vid eventuell avföringsinkontinens ökar risken för att tarmbakterier ska komma in i urinröret. Samspelet mellan blåsa och tarm är därför något jag alltid frågar efter hos personer med återkommande UVI:er.
Ett stort problem både för individen och samhället
Återkommande urinvägsinfektioner är inte bara ett stort problem för individen i form av nedsatt allmäntillstånd, sjukskrivning, ekonomiskt bortfall och risk för blodförgiftning. Upprepad antibiotikaanvändning riskerar även att leda till resistensutveckling, vilken inte bara utgör en fara för individen, utan hela samhället.
–Att minska risken för urinvägsinfektioner och därigenom begränsa användandet av antibiotika är därför något vi alla måste ta ansvar för, avslutar Anna.