Att leva med tarmproblem

Neurogen tarm kan beskriva långsamma avföringsrörelser, förstoppning, tarmläckage och svårigheter att tömma tarmen. Kontrollen över de yttre analmusklerna kan också störas vilket ökar risken för ofrivillig tarmtömning. 

Det finns i huvudsak två typer av neurogen tarm:

• Reflextarm  
• Slapp tarm

Reflextarm

Reflextarm gör att du inte längre kan känna när tarmen är full. Även om den anala ringmuskeln (muskeln som håller anus stängd) är stängd kommer den att öppnas reflexmässigt när det är fullt i rektum och på så sätt kan tarmen tömmas när som helst om den inte hanteras på rätt sätt. Reflextarm kan förekomma om ryggmärgen skadats ovanför T12-nivån.

Slapp tarm

Slapp tarm är när den anala ringmuskeln, (muskeln som normalt håller anus stängd) slappnar av och förblir öppen, vilket kan leda till en oavsiktlig tarmtömning. Slapp tarm orsakas ofta av skador under T12-nivån.

En av orsakerna till neurogen tarm är ryggmärgsskador (SCI). Vilken påverkan ryggmärgsskadan har på tarmfunktionen beror på hur allvarlig skadan är och var skadan finns (enligt ovan).

Andra orsaker till neurogen tarm kan vara multipel skleros, spina bifida och Parkinsons sjukdom. 

Ta reda på mer

Om du lider av neurogen tarm måste den hanteras ordentligt. Läs mer om symtomen och hur du tar hand om din tarm.

Tarmsymtomen kan variera beroende på den underliggande orsaken. De vanligaste tarmproblemen som upplevs är:

Tarmläckage

Tarmläckage är ofrivillig avföringstömning, med andra ord kan du inte styra när tarmen öppnas, vilket kan leda till ofrivillig tarmtömning.

Förstoppning

Det går inte att säga exakt vad förstoppning är eftersom symtomen varierar från person till person. Oftast kännetecknas förstoppning av minskade tarmrörelser och ansträngning vid tarmtömning.

Överfyllnadsinkontinens

Detta är en kombination av tarmläckage och förstoppning. Du kan ha förstoppning men ändå uppleva att lös avföring läcker förbi den hårda avföringen.

Typiska symtom vid tarmläckage

• Att känna behovet av en tarmrörelse, men att inte kunna styra när tarmen öppnas, vilket leder till en tarmolycka (tvångsinkontinens)
• Läckande avföring (passiv inkontinens)
• Nedsmutsning av underkläder
• Att inte kunna styra när du släpper dig (flatus)

Typiska symtom vid förstoppning

• Oförmåga att få en tarmrörelse
• Uppsvälldhet
• Obehag
• Allvarlig magsmärta
• Det tar lång tid att försöka tömma tarmen

När du ska ta kontakt med din sjukvårdspersonal

Många människor med tarmproblem drar sig för att prata med en läkare eftersom tarmproblemen är ett väldigt privat och kanske lite pinsamt ämne. Det är viktigt att söka hjälp annars kommer du kanske märka att tarmproblemen tar över ditt dagliga liv.

Testa dina tarmsymtom

Om du går igenom perioder med avföringsinkontinens och/eller kronisk förstoppning rekommenderar vi att du söker hjälp hos en läkare eller sjuksköterska. Inför besöket kan du förbereda dig med en självutvärdering som kan visa på hur allvarliga symtomen är och som kan ge din läkare information som grund för korrekt behandling.

Ta reda på mer

Läs mer om orsakerna till tarmproblem och hur du tar hand om din tarm.

Det är viktigt att förstå att tarmproblemen inte är en sjukdom i sig. Det finns normalt en bidragande orsak till varför din tarm inte fungerar ordentligt. De vanligare orsakerna till tarmproblem kan höra ihop med antingen neurogena eller icke-neurogena sjukdomar.

Neurogena sjukdomar

Om du lider av en neurogen sjukdom kanske du också har neurogen tarm eftersom nerverna i ryggmärgen som styr tarmfunktionen kan ha skadats. Några neurogena tillstånd som kan orsaka tarmproblem är:

• Ryggmärgsskada
• Multipel skleros
• Spina bifida  
• Parkinsons sjukdom

Icke-neurogena sjukdomar

Tarmproblem kan också orsakas av olika icke-neurogena tillstånd som:

• Obstetriskt trauma - komplikationer efter förlossning, där ringmuskeln har skadats och som leder till oförmåga att kontrollera när du går på toaletten. 
• Cancer i tjocktarm eller rektum: Cancer i tjocktarm eller rektum beskriver en okontrollerad celltillväxt som kan orsaka tarmdysfunktion. En del människor har en ärftlig sjukdom som kallas familjär polypos där utstickande, svullna och tjocka knottror i membranet, så kallade polyper, bildas i tjocktarmens innervägg. Polyperna kan med tiden leda till cancer.
• Anorektala missbildningar från födseln – även med kirurgisk korrigering kan du fortfarande uppleva perioder av tarmläckage. 
• Inflammatorisk tarmsjukdom: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBS) är olika tillstånd som kännetecknas av inflammation i tunn- och tjocktarmen. 

Ta reda på mer

Läs mer om  neurogen tarm  och hur du tar hand om din tarm.

Dessa vanliga frågor är avsedda som en vägledning till frågor som ställs ofta. Rådgör alltid med din sjukvårdspersonal om tarmproblem. 

Hur fungerar tarmen?

Tarmen utgör den sista delen av matsmältningssystemet och är uppdelad i tunntarmen och tjocktarmen (grovtarm, rektum och anus). Tunntarmens huvudsakliga funktion är att ta upp näring från maten som smälts i magen. Tjocktarmens huvudsakliga funktion är att ta upp vatten och att forma avföring från avfallsprodukterna som kroppen inte kan använda. Avföringen lämnar kroppen via rektum och anus. Se en video om hur tarmen fungerar.

Vad är tarmläckage?

Tarmläckage uppstår när du inte kan styra när tarmen öppnas, vilket kan leda till ofrivillig tarmtömning. Det kan vara allt från mindre läckage och nedsmutsade underkläder till fullständiga och okontrollerade tömningar av rektum. 

Vad är förstoppning?

 Symtomen varierar från person till person men kännetecknas ofta av minskade tarmrörelser, uppsvälldhet, obehag, ansträngning och lång tidsåtgång vid tarmtömning. 

Vad orsakar tarmproblem?

Tarmproblem kan  orsakas av flera olika tillstånd. Vissa är relativt ofarliga och andra kan vara livshotande. Neurogena orsaker kan vara ryggmärgsskador, spina bifida och multipel skleros. Icke-neurogena orsaker kan vara obstetriskt trauma (skada på ringmuskeln efter förlossning), cancer i tjock- eller ändtarmen eller inflammatoriska tarmsjukdom. Detta är på inget sätt en fullständig lista.

Vad är en neurogen tarm?

Neurogen tarm beskriver en brist på nervkontroll som förhindrar att tarmen fungerar ordentligt. Hur tarmfunktionen påverkas beror på var ryggmärgen är skadad.

Hur kan tarmproblem påverka min livsstil?

Tarmläckage och förstoppning kan bli mycket obekvämt och de kan även ha en avsevärd påverkan på vår livskvalitet. Utöver fysiskt obehag och uppsvälldhet, kanske du blir orolig att en olycka inträffar bland folk. Det är med andra ord viktigt att komma fram till hur du kan ta hand om din tarm.

Vad kan jag göra för att hantera mina tarmproblem?

Tarmproblem kan ofta förbättras genom att byta diet. Det finns också flera typer av läkemedel som kan hjälpa. Transanal spolning kan användas för att hjälpa till att förhindra förstoppning och tarmläckage.

Hur kan jag förbereda mig inför ett läkarbesök?

Inför besöket hos läkare eller sjuksköterska kan du förbereda dig med en självutvärdering som kan visa på hur allvarliga symtomen är och som kan ge din läkare information som grund för korrekt behandling.

Ta reda på mer

Läs mer om  Peristeen® som är ett tarmsköljningssystem för mer förutsägbar tarmhantering.

Dessa vanliga frågor är avsedda som en vägledning till frågor som ställs ofta. Rådgör alltid med din sjukvårdspersonal om tarmsköljning. 

Vad är tarmsköljning?

Tarmsköljning är en metod där vatten förs in i tarmen med en rektumkateter. Vattnet stimulerar tarmen och spolar ut avföringen, vilket lämnar den nedre hälften av tarmen tom. Det är viktigt att detta görs regelbundet för att förhindra förstoppning och risken för tarmolyckor. Läs mer om Coloplasts tarmsköljningssystem,  Peristeen®. 

Var kan jag köpa Peristeen®?

Vill du använda Peristeen måste du få ett recept från allmänläkare eller sjuksköterska. Du måste alltid tala med en erfaren sjukvårdsspecialist innan du börjar med sköljning och du måste få noggranna anvisningar av sjukvårdspersonalen innan du börjar använda produkten. 

Hur ofta ska jag använda tarmsköljning?

De flesta börjar med att skölja varje dag. Det kan ta runt 3 månader att komma fram till en regelbunden rutin. När du väl har en rutin kan det fungera bra att skölja varannan dag. Med tid och övning kommer du fram till vad som fungerar bäst för dig. Det är viktigt att detta görs regelbundet för att förhindra förstoppning och risken för ofrivillig tarmtömning. Be alltid din läkare eller sjuksköterska om råd.

Vilken tid på dagen är bäst för sköljning?

Försök att använda en rutin och skölj ungefär samma tid varje dag. Mat och dryck hjälper tarmens naturliga rörelse, därför är cirka 30 minuter efter en måltid en bra tid. Var inte rädd att ändra rutinen något så att den passar din dagliga rutin.

Kan jag resa med sköljutrustningen?

Ja – kom ihåg att ta med ditt tarmsköljningssystem med ett flertal engångskatetrar eftersom dessa kanske inte säljs överallt. Om du ska använda systemet i andra länder ska du använda flaskvatten eller kylt kokat vatten där kranvattnet inte är säkert att dricka. Kom ihåg att det kanske tar din kropp ett tag att vänja sig vid en ny rutin i olika tidszoner. Du kanske även äter andra typer av mat, som kan påverka tarmen.

Vad ska jag göra om jag läcker mellan sköljningar?

Om du upplever tarmläckage mellan sköljningarna kan orsaken vara otillräcklig tarmtömning på grund av förstoppning eller hård avföring. Alternativt kanske du använder för mycket vatten under sköljningen. Kontakta din läkare eller sköterska för att hjälpa dig anpassa din tarmplanering.

Ta reda på mer

Vill du ha mer information kan du titta på den här videon om hur du kommer igång med Peristeen.