Jag tycker om att segla och vara ute i skärgården. När jag var liten lånade vi morfars båt och åkte runt i skärgården på somrarna. Ofta till Nåttarö. Nu delar mina föräldrar en segelbåt med en annan familj och jag hänger på så ofta jag kan. Bästa känslan är när vi väl kommit ut ur hamnen, seglen är uppe och spänns av vinden, motorn stängs av.
"Lugnet sänker sig över stan" som min mormor brukade säga när hon var klar med matlagningen och stängde av köksfläkten. Så känns det. Axlarna faller ned och man hör bara porlande vatten. Tills någon sätter igång en cheesy skärgårds-spellista med Ted, Lundell och Tommy Nilsson i en härlig blandning. Då myser man!
Kursen sätts mot ytterskärgården och varför inte Bullerön. Där finns det en bra brygga, fint museum, snäll hamnchef, stugor man kan hyra och ett schysst utedass som fungerar för rullstol.
Problemet med en segelbåt är ju det att den är i princip den otillgängligaste platsen på jorden. En riktig mardröm för en lam sate som mig. Det går inte att sitta i rullstol någonstans på båten förutom en liten yta på ca 1,5 kvm nere i ruffen mellan toan och aktersovrummet. Toadörren är för smal för min rullstol så där kan jag inte rulla in. För att ta mig in på toan behöver jag ställa in en pall och mellanlanda på den innan jag förflyttar mig till toan. Det fungerar inte så bra helt enkelt och är otroligt bökigt så då kan det vara skönt med ett utedass som är rymligt nog för rullstol.
Ifall vi lägger till i en naturhamn utan anpassat dass så vill jag slå ett slag för mina Coloplast SpeediCath Compact Set, både kateter och påse i ett. Då kan jag slå en sjua vart som helst utan att behöva krångla mig in på toan. Det går fort och jag kan snabbt återvända för att hjälpa till och dra i någon tamp eller styra kajutan.
Missförstå mig inte, det är fortfarande riktigt bökigt att åla runt på en segelbåt och leva båtliv men med Coloplast katetrar blir det mycket enklare och jag kan känna mig trygg att jag hinner kissa i tid utan att behöva ta mig in på toa..