Urinvägarna omfattar de organ i kroppen som producerar och lagrar urin. 

Hur urinvägarna fungerar 
Urinen produceras i njurarna och förs via urinledarna till urinblåsan. Urinblåsan lagrar urinen tills vi blir kissnödiga och urinen förs ut ur kroppen via urinröret (urethra). Flödet, från blåsan till urinrör, kontrolleras av muskler, (sfinktrar), som öppnar och stänger sig när blåsan töms. Sfinktrarna kontrolleras, i sin tur, av bäckenbottenmuskulaturen. En frisk blåsa styrs av viljan och töms i genomsnitt fyra till åtta gånger per dag. Blåstömning styrs av det perifera nervsystemet. Vi blir kissnödiga när sträckreceptorer i blåsan talar om för hjärnan att blåsan är full. Om man inte lider av blåstömningsbesvär finns förmågan att hålla tillbaka urinen tills man finner en toalett.  

Kvinnans nedre urinvägar:


Urininkontinens
Urininkontinens är ett urinläckage som sker ofrivilligt. Det finns olika typer av urininkontinens, alla med olika orsaker och symptom. Med neurogen blåsa avses neurologiska sjukdomar eller skador som leder till att blåsan inte fungerar ordentligt. Det kan innebära att blåsan inte kan tömmas helt, t.ex överaktiv blåsa eller urinretention.  

Hur vanligt är urininkontinens?
Det är okänt hur många som lider av urininkontinens (det finns många som inte vill avslöja sina symptom och därför aldrig söker vård för sina besvär) men det är klart vanligare än vad man tror.

Det finns studier som visar att en femtedel eller varannan vuxen kvinna lider av någon form av urininkontinens - de flesta av dessa kvinnor lever dock ett självständigt och aktivt liv. Urininkontinens är mindre förekommande hos män men drabbar ändå en av 20 män över 18 år och en av 10 över 60.

Läs mer
Läs om symptom och behandlingar, eller titta under blåsproblem Frågor & Svar.