VANLIGA FRÅGOR om inkontinens

Gör det ont att använda kateter? Bör även män göra bäckenbottenträning? Varför är det viktigt att tömma urinblåsan helt? Det finns många frågor kring urinblåsans hälsa, urinretention och hur du hanterar inkontinens, läs fakta och tips här. 

På denna sida hittar du:

  • Allmän information om inkontinens och urinretention

  • Frisk urinblåsa: infektioner och hur du undviker dem

  • Råd från män som lider av inkontinens och hur du tränar musklerna i bäckenbotten

  • Information om olika lösningar.

Dessa vanliga frågor är avsedda som en guide till frågor som ställs ofta. Fråga alltid din läkare eller sköterska om eventuella problem du upplever med urinblåsan.


Frisk urinblåsa

Vätskeintag och urinblåsans hälsa

Livsstil påverkar din urinblåsas hälsa

Det kan vara bra att ändra ditt vätskeintag för att hjälpa dig att hantera symtomen. Hur håller man ett sunt vätskeintag?
Stäng

Hur håller man ett sunt vätskeintag?

Att börja dricka mindre vätska är inte en lösning. Det är viktigt att du dricker tillräckligt för att hålla urinsystemet friskt. En vuxen person ska dricka cirka 1 500 ml per dag och inta sammanlagt cirka 2 liter, inklusive vätskor i maten.

För en del kan hantering av symtomen innebära förändringar, t.ex.

  • Minska intaget av koffeinhaltiga drycker
  • Vätskeintag vid vissa tider kan också vara bra, så att behovet att urinera är mer välplanerat och inte krockar med utflykter till allmänna platser eller nattsömnen.
Stäng
Hur ofta du ska tömma urinblåsan

Töm urinblåsan helt

Det är viktigt att tömma urinblåsan helt varje gång du går på toaletten och att gå på toaletten regelbundet eftersom urin som lämnas i urinblåsan kan leda till UVI. Läs mer om hur man undviker urinvägsinfektioner
Stäng

Urin som blir kvar i urinblåsan kan orsaka infektioner.

Om din urinblåsa inte töms regelbundet kan det leda till urinvägsinfektioner. Även små mängder urin som blir kvar i urinblåsan kan orsaka infektioner.

Urin som lämnas i urinblåsan är en perfekt odlingsplats för bakterier, som kan orsaka en urinvägsinfektion, som kan vandra upp till njurarna och orsaka allvarliga njurskador. Därför är det viktigt att tömma urinblåsan helt varje gång du går på toaletten och att gå på toaletten regelbundet.

Använder du en kateter ska du göra det till en vana att tömma urinblåsan helt 4-6 gånger om dagen. Se till att du följer instruktionerna för att tömma urinblåsan helt. Med bra hygien i övrigt är chansen god att du kan undvika urinvägsinfektioner.

Stäng
Bäckenbottenträning Neil

Bäckenbottenträning är avsett för alla

Bäckenbottenträning är utformad för att stärka musklerna i bäckenbotten och minska urininkontinens, och den hjälper inte bara kvinnor. Hur du får starka bäckenmuskler
Stäng

Hur du får starka bäckenmuskler

En stark bäckenbotten hjälper till att hålla kvar urinen. Träning av bäckenbotten är avsett att stärka musklerna i bäckenbotten för att hjälpa till att minska urininkontinens.

Hur du utför träningen:

  • Dra långsamt ihop och lyft musklerna i bäckenbotten och håll positionen i fem sekunder innan du släpper
  • Dra snabbt ihop och släpp musklerna i bäckenbotten
  • Du måste utföra denna träning regelbundet och det kan ta flera månader innan du ser en betydande förbättring.

Om din prostatakörtel har opererats bort, har det bevisats statistiskt att åtta veckors bäckenbottenträning minskade förekomsten av inkontinens.

Källa: Goode PS, Burgio KL, Johnson, et al. Behavioral therapy with or without biofeedback and pelvic floor electrical stimulation for persistent postprostatectomy incontinence: A randomized controlled trial. JAMA 2011 Jan 12;305(2):151-9.

Stäng
Neil ler

För män med förstorad prostata kan det hjälpa att sitta ner och kissa…

Män kan välja att sitta eller stå när de kissar. Visste du att det kan vara fördelaktigt att sitta ned och kissa om du lider av en förstorad prostata? Tips för att tömma urinblåsan ordentligt
Stäng

Tips för att tömma urinblåsan ordentligt

Det finns bevis för att det kan hjälpa att sitta ned och kissa  för att tömma urinblåsan helt för män som lider av en förstorad prostata.

Hos friska män fanns ingen skillnad mellan att tömma urinblåsan i stående eller sittande position.

Källa: Urinating Standing versus Sitting: Position Is of Influence in Men with Prostate Enlargement. A Systematic Review and Meta-Analysis. Ype de Jong et al

Stäng

Fakta om urinretention och urinvägsinfektioner

Information om urinretention

Fakta om urinretention

Vad är urinretention? Hur kan det behandlas? Hur upprätthåller du en sund urinblåsrutin om du lider av urinretention? Läs fakta och tips här. Snabbfakta om hur du upprätthåller en sund urinblåsrutin
Stäng

Snabbfakta om hur du upprätthåller en sund urinblåsrutin

Vad är urinretention?

  • Urinretention är oförmågan att tömma urinblåsan.
  • Urinretention kan vara akut eller kronisk.

Några typiska symtom av urinretention?

  • Obehag
  • Brådskande behov att kissa men oförmåga att få igång urinflödet
  • Besöker toaletten ofta
  • Droppande p.g.a. överfyllnadsinkontinens
  • Svagt flöde
  • Uppsvullen nedre buk

Hur kan du behandla urininkontinens?

 

Om du har svårt att tömma urinblåsan kanske du måste använda en tappningskateter. Till att börja med bör du diskutera detta alternativ med din vårdgivare och hitta en produkt som passar för dina behov och din livsstil.* 

Om du använder tappningskatetrar och upplever frekventa urinvägsinfektioner (UVI), ska du läsa råden här.

Stäng
Två män pratar

Urinvägsinfektion – viktigt att veta

Om du använder tappningskatetrar och har frekventa urinvägsinfektioner (UVI) kan det vara en bra idé att ändra några av dina vanor. Viktigt att veta om urinvägsinfektion
Stäng

Viktigt att veta om urinvägsinfektion

Urin som är kvar i urinblåsan är den perfekta platsen för bakterier att växa, vilket kan leda till en urinvägsinfektion. En infektion kan vandra upp till njurarna och orsaka allvarliga njurskador, så sköt om din urinblåsas hälsotillstånd.

 

Beställ UVI-boken - en liten bok om din blås- och tarmhälsa.


Hur vet jag om jag har urinvägsinfektion?

Symtom för urinvägsinfektioner varierar och kan vara subtila. De inkluderar:

  • urin med mörk färg och stark lukt
  • blod i urinen
  • grumlig urin
  • feber/svettning
  • frossa
  • bäckenobehag som varar i mer än 24 timmar.

Om du har något av ovanstående symtom ska du tala med din läkare, uroterapeut eller sjuksköterska. 

 

Om du ofta har urinvägsinfektioner, kan följande råd vara bra för dig:

  • Drick mer vätska under dagen
  • Om du använder en kateter:
    • Om du har urinvägsinfektioner trots att du följer dessa riktlinjer ska du kontakta sjukvårdspersonal.
    • Öka antalet gånger du använder kateter varje dag. Normalt rekommenderas du att använda kateter 4‒6 gånger om dagen om du inte kan tömma urinblåsan själv.
    • Överväg att använda en annan kateter. Jämfört med andra typer av katetrar är det mindre troligt att tappningskatetrar orsakar urinvägsinfektioner.
    • Se till att händer och material är rena när du använder kateter
    • Utvärdera din användningsteknik för tappningskateter.

 

Obs!  Om du utför självkateterisering bör du alltid följa råd från din sjukvårdspersonal.

Stäng
Man ler

Det ska inte göra ont att tömma urinblåsan med hjälp av en kateter

Många tror att det gör ont att använda kateter, men det stämmer inte. Här är några tips för vad du ska göra om du upplever obehag eller smärta. Hur använder du en kateter?

Hur använder du en kateter på rätt sätt?

En kateter kan användas för att garantera att urinblåsan är helt tömd, men vad är  en kateter egentligen?

  • En kateter är en smal, flexibel slang som förs in i urinblåsan genom urinröret och gör det möjligt att tömma urinen.

Det är bevisat att de flesta som använder engångskatetrar inte känner någon smärta eller något obehag eller iså fall mycket lite. Om du känner obehag kan det hjälpa att:

  • vänta i några minuter och försök att slappna av
  • byta ställning
  • byta till en annan typ av kateter, det finns t.ex. katetrar med särskilda spetsar.

Källa: Wyndaele JJ, Oosterlinck W, De Sy W. Clean intermittent self-catheterization in the chronical management of the neurogenic bladder. Eur Urol 1980;6(2):107–10.

Källa: Pilloni S, Krhut J, Mair D, Madersbacher H, Kessler TM. Intermittent catheterisation in older people:a valuable alternative to an indwelling catheter? Age Ageing 2005;34(1): 57–60.

Stäng
Kvinna - En av tio kvinnor lider av urinläckage

En av tio kvinnor lider av urinläckage. Är du en av dem? Testa dig själv

Den 6 maj uppmärksammar inkontinensdagen ett folkhälsoproblem: En av tio kvinnor lider av veckovisa urinläckage. Trots det uppsöker bara 25 procent sjukvård för sina problem. Nu kan du testa dig själv med hjälp av fem enkla frågor. Är du drabbad? Svara på 5 snabba frågor och se om du behöver söka hjälp
Stäng

En av tio kvinnor lider av urinläckage – Är du en av dem?

En av tio kvinnor lider av urinläckage – Är du en av dem? Testa dig själv

Den 6 maj uppmärksammar inkontinensdagen ett folkhälsoproblem: En av tio kvinnor lider av veckovisa urinläckage. Trots det uppsöker bara 25 procent sjukvård för sina problem. Nu kan du testa dig själv med hjälp av fem enkla frågor. Är du drabbad?

Coloplast som bland annat utvecklar tappningskatetrar för kvinnor vill nu uppmärksamma det utbredda tabu som finns kring urinläckage och problem med urinblåsan. Internationella studier* visar att så många som en av tio lider av veckovisa urinläckage. Ändå är det bara en av fyra som söker läkarvård för sina problem. Genom ett enkelt självtest kan du lätt upptäcka om du är drabbad och ta modet till dig att uppsöka sjukvård.

Testa dig själv – är du drabbad?

1. Känner du ofta ett omedelbart behov att kissa?
2. Har du någon gång ändrat dina planer för att du var orolig över att inte kunna hitta en toalett?
3. Påverkar din blåsa din förmåga att koncentrera dig på arbetet eller i sociala situationer?
4. Går du ofta upp två eller flera gånger per natt för att gå på toaletten?
5. Får du okontrollerbara behov av att kissa som ibland resulterar i vätningsolyckor?

Om du kan svara "ja" på en eller flera av dessa fem frågor, bör du tala med din läkare. Det finns flera möjliga lösningar för att återta kontrollen över din blåsa.


Faktablad om problem med urinblåsan (PDF 0.1 MB)

Stäng

Inkontinens, allmän information

Familj sitter i vit soffa

Fakta om urininkontinens

Vad är urininkontinens? Vilka är symtomen? Och för det första, vad orsakar urininkontinens? Läs fakta och detaljerad information om urininkontinens
Stäng

Fakta om inkontinens – läs detaljerad information om urininkontinens

Vad är urininkontinens?

  • Urininkontinens är en medicinsk term för ofrivilligt urinläckage. 

Vilka tecken och symtom finns för urininkontinens? Några typiska tecken och symtom inkluderar:

  • Ofrivilligt urinläckage utan förvarning eller att känna behovet att gå på toaletten.
  • Ofrivilligt urinläckage när du nyser, hostar, skrattar eller tränar
  • En plötslig instinkt att springa till toaletten innan eller vid pågående urinläckage.
  • Behovet att stiga upp två eller fler gånger om natten för att kissa (nokturi)

Vad orsakar urininkontinens? Potentiella orsaker inkluderar:

  • Skadade eller svaga muskler i bäckenbotten (ofta p.g.a. graviditet och barnafödande). 
  • Problem med kontroll av urinblåsemuskeln (överaktiv urinblåsa och underaktiv urinblåsa)
  • Neurogena tillstånd som påverkar frivillig urinering (t.ex. ryggmärgsskada, multipel skleros eller  spina bifida)
  • Förstorad prostatakörtel
  • Urinvägsinfektion (UVI) – läs mer om UVI här
  • Typ 2-diabetes

Hur kan du behandla urininkontinens?

  • Det går att hantera inkontinens på ett effektivt sätt. En uroterapeut bör kunna hjälpa dig att hitta en lösning som gör det möjligt att  leva ett socialt liv med dagliga aktiviteter.
  • De flesta typer av inkontinens kan behandlas eller förbättras genom livsstilsförändringarträning för bäckenbotten, träning för urinblåsan, läkemedel eller kirurgi.
  • Om tillståndet inte kan botas, eller om en tillfällig lösning krävs, är produkter som katetrar, urindroppsamlare (för män) eller absorberande inkontinensprodukter bra. 
Stäng
Man och kvinna pratar

Alla kan bli inkontinenta

Många tror att bara äldre blir inkontinenta, men det stämmer faktiskt inte: inkontinens kan inträffa när som helst i livet. Ta reda på mer om inkontinens
Stäng

Inkontinens är ett vanligt tillstånd som kan påverka vem som helst

Inkontinens är ett vanligt tillstånd som kan påverka vem som helst. Risken att bli inkontinent ökar dock när du blir äldre.

Exempel på anledningar till att man blir inkontinent tidigare i livet:

  • Lider av spina bifida
  • Motorcykelolyckor
  • Män som opererar  sin prostata.
Stäng
Inkontinens är ett vanligt problem

Inkontinens är ett vanligt problem

Inkontinens blir vanligare med stigande ålder, men inte bara äldre människor drabbas. Fakta om inkontinens
Stäng

Prata med din läkare

Många känner sig ensamma, men det behöver du inte göra. Inkontinens blir vanligare med stigande ålder, men inte bara äldre människor drabbas.

Uppskattningsvis lider en fjärdedel till en tredjedel av män och kvinnor i U.S.A. av urininkontinens*. Inkontinens är inte alls ett ovanligt problem och det finns effektiva lösningar, därför bör inkontinens inte hindra dig från att leva ett fullt och aktivt liv, oavsett ålder.

Det viktigaste är att prata med din läkare om du upplever symtom. Många fall blir inte diagnostiserade och behandlas aldrig eftersom människor inte vet hur de ska tala med sin läkare om problemet, därför ska du börja med att tala med din läkare och tillsammans hitta en lösning som passar dig och ditt liv.

Män som lider av inkontinens

Urininkontinens påverkar en stor andel av alla män. Enligt 126 vetenskapliga artiklar som vi har läst, uppskattades det att genomsnittligen 11 % av män mellan 60 och 64 år och 31 % av män över 64 år led av urininkontinens.

Se Coloplasts prisbelönta urindroppsamlare för män med urininkontinens.

Stäng

Vanliga frågor och svar om tarmen

De vanligaste orsakerna till tarmproblem

Orsaker till tarmproblem

Problem med tarmen är ingen sjukdom i sig. Det finns normalt en bidragande orsak till varför din tarm inte fungerar ordentligt. De vanligaste orsakerna till tarmproblem
Stäng

Orsaker till tarmproblem

Det är viktigt att förstå att tarmproblemen inte är en sjukdom i sig. Det finns normalt en bidragande orsak till varför din tarm inte fungerar ordentligt. De vanligare orsakerna till tarmproblem kan höra ihop med antingen neurogena eller icke-neurogena sjukdomar.

Neurogena sjukdomar

Om du lider av en neurogen sjukdom kanske du också har neurogen tarm eftersom nerverna i ryggmärgen som styr tarmfunktionen kan ha skadats. Några neurogena tillstånd som kan orsaka tarmproblem är:

Icke-neurogena sjukdomar

Tarmproblem kan också orsakas av olika icke-neurogena tillstånd som:

  • Obstetriskt trauma - komplikationer efter förlossning, där ringmuskeln har skadats och som leder till oförmåga att kontrollera när du går på toaletten. 
  • Cancer i tjocktarm eller rektum: Cancer i tjocktarm eller rektum beskriver en okontrollerad celltillväxt som kan orsaka tarmdysfunktion. En del människor har en ärftlig sjukdom som kallas familjär polypos där utstickande, svullna och tjocka knottror i membranet, så kallade polyper, bildas i tjocktarmens innervägg. Polyperna kan med tiden leda till cancer.
  • Anorektala missbildningar från födseln – även med kirurgisk korrigering kan du fortfarande uppleva perioder av tarmläckage. 
  • Inflammatorisk tarmsjukdom: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBS) är olika tillstånd som kännetecknas av inflammation i tunn- och tjocktarmen. 

Testa dina tarmsymtom

Om du går igenom perioder med avföringsinkontinens och/eller kronisk förstoppning rekommenderar vi att du söker hjälp hos en läkare eller sjuksköterska. Inför besöket kan du förbereda dig med en självutvärdering som kan visa på hur allvarliga symtomen är och som kan ge din läkare information som grund för korrekt behandling.

Stäng
Vanliga frågor om tarmsköljning

Vanliga frågor om tarmsköljning

Hitta svar på de vanligaste frågorna om tarmsköljning. Vanliga frågor om tarmsköljning
Stäng

Vanliga frågor om tarmsköljning

Dessa vanliga frågor är avsedda som en vägledning till frågor som ställs ofta. Rådgör alltid med din sjukvårdspersonal om tarmsköljning. 

Vad är tarmsköljning?

Tarmsköljning är en metod där vatten förs in i tarmen med en rektumkateter. Vattnet stimulerar tarmen och spolar ut avföringen, vilket lämnar den nedre hälften av tarmen tom. Det är viktigt att detta görs regelbundet för att förhindra förstoppning och risken för tarmolyckor. Läs mer om Coloplasts tarmsköljningssystem,  Peristeen®

Var kan jag köpa Peristeen®?

Vill du använda Peristeen måste du få ett recept från allmänläkare eller sjuksköterska. Du måste alltid tala med en erfaren sjukvårdsspecialist innan du börjar med sköljning och du måste få noggranna anvisningar av sjukvårdspersonalen innan du börjar använda produkten. 

Hur ofta ska jag använda tarmsköljning?

De flesta börjar med att skölja varje dag. Det kan ta runt 3 månader att komma fram till en regelbunden rutin. När du väl har en rutin kan det fungera bra att skölja varannan dag. Med tid och övning kommer du fram till vad som fungerar bäst för dig. Det är viktigt att detta görs regelbundet för att förhindra förstoppning och risken för ofrivillig tarmtömning. Be alltid din läkare eller sjuksköterska om råd.

Vilken tid på dagen är bäst för sköljning?

Försök att använda en rutin och skölj ungefär samma tid varje dag. Mat och dryck hjälper tarmens naturliga rörelse, därför är cirka 30 minuter efter en måltid en bra tid. Var inte rädd att ändra rutinen något så att den passar din dagliga rutin.

Kan jag resa med sköljutrustningen?

Ja – kom ihåg att ta med ditt tarmsköljningssystem med ett flertal engångskatetrar eftersom dessa kanske inte säljs överallt. Om du ska använda systemet i andra länder ska du använda flaskvatten eller kylt kokat vatten där kranvattnet inte är säkert att dricka. Kom ihåg att det kanske tar din kropp ett tag att vänja sig vid en ny rutin i olika tidszoner. Du kanske även äter andra typer av mat, som kan påverka tarmen.

Vad ska jag göra om jag läcker mellan sköljningar?

Om du upplever tarmläckage mellan sköljningarna kan orsaken vara otillräcklig tarmtömning på grund av förstoppning eller hård avföring. Alternativt kanske du använder för mycket vatten under sköljningen. Kontakta din läkare eller sköterska för att hjälpa dig anpassa din tarmplanering.

Ta reda på mer

Vill du ha mer information kan du titta på den här videon om hur du kommer igång med Peristeen.

Stäng
Vanliga frågor om tarmproblem

Vanliga frågor om tarmproblem

Hitta svar på de vanligaste frågorna om tarmproblem. Vanliga frågor om tarmproblem
Stäng

Vanliga frågor om tarmproblem

Dessa vanliga frågor är avsedda som en vägledning till frågor som ställs ofta. Rådgör alltid med din sjukvårdspersonal om tarmproblem. 

Hur fungerar tarmen?

Tarmen utgör den sista delen av matsmältningssystemet och är uppdelad i tunntarmen och tjocktarmen (grovtarm, rektum och anus). Tunntarmens huvudsakliga funktion är att ta upp näring från maten som smälts i magen. Tjocktarmens huvudsakliga funktion är att ta upp vatten och att forma avföring från avfallsprodukterna som kroppen inte kan använda. Avföringen lämnar kroppen via rektum och anus. Se en video om hur tarmen fungerar.

Vad är tarmläckage?

Tarmläckage uppstår när du inte kan styra när tarmen öppnas, vilket kan leda till ofrivillig tarmtömning. Det kan vara allt från mindre läckage och nedsmutsade underkläder till fullständiga och okontrollerade tömningar av rektum. 

Vad är förstoppning?

Symtomen varierar från person till person men kännetecknas ofta av minskade tarmrörelser, uppsvälldhet, obehag, ansträngning och lång tidsåtgång vid tarmtömning. 

Klicka här för att ladda ner Bristolskalan, en skala som visar på olika avföringsformer 

Vad orsakar tarmproblem?

Tarmproblem kan  orsakas av flera olika tillstånd. Vissa är relativt ofarliga och andra kan vara livshotande. Neurogena orsaker kan vara ryggmärgsskador, spina bifida och multipel skleros. Icke-neurogena orsaker kan vara obstetriskt trauma (skada på ringmuskeln efter förlossning), cancer i tjock- eller ändtarmen eller inflammatoriska tarmsjukdom. Detta är på inget sätt en fullständig lista.

Vad är en neurogen tarm?

Neurogen tarm beskriver en brist på nervkontroll som förhindrar att tarmen fungerar ordentligt. Hur tarmfunktionen påverkas beror på var ryggmärgen är skadad.

Hur kan tarmproblem påverka min livsstil?

Tarmläckage och förstoppning kan bli mycket obekvämt och de kan även ha en avsevärd påverkan på vår livskvalitet. Utöver fysiskt obehag och uppsvälldhet, kanske du blir orolig att en olycka inträffar bland folk. Det är med andra ord viktigt att komma fram till hur du kan ta hand om din tarm.

Vad kan jag göra för att hantera mina tarmproblem?

Tarmproblem kan ofta förbättras genom att byta diet. Det finns också flera typer av läkemedel som kan hjälpa. Transanal spolning kan användas för att hjälpa till att förhindra förstoppning och tarmläckage.

Hur kan jag förbereda mig inför ett läkarbesök?

Inför besöket hos läkare eller sjuksköterska kan du förbereda dig med en självutvärdering som kan visa på hur allvarliga symtomen är och som kan ge din läkare information som grund för korrekt behandling.

Ta reda på mer

Läs mer om  Peristeen® som är ett tarmsköljningssystem för mer förutsägbar tarmhantering.

Visste du att:

  • En förstoppad tarm kan leda till ett ökat antal urinvägsinfektioner
  • Studier visar att cirka 2% av den vuxna befolkningen har tarmläckage dagligen eller varje vecka.
  • Det finns hjälp att få för att förebygga förstoppning och avföringsläckage, vänd dig till din vårdcentral för mer information
Stäng
Stäng

Gratis prover - gratis frakt

Tack för din beställning

Kvitto

Se skrivbordsversion