Om man har problem med tarmar eller slutmuskulatur är det sannolikt att man drabbas av avföringsinkontinens eller kronisk förstoppning, eller båda samtidigt. Det finns många anledningar till tarmproblem. Exempel på relativt vanliga men allvarliga tillstånd som påverkar tarmfunktionen är:

• neurologiska skador/sjukdomar
• inflammatoriska tarmsjukdomar såsom ulcerös kolit och Crohns sjukdom
• tjocktarms- och/eller ändtarmscancer
• divertikulit (inflammation av tarmfickor)

Neurologiska skador/sjukdomar
Neurologiska skador och sjukdomar kan få tarmarnas nervfunktioner att sluta fungera. Nedsatt nervfunktion i tarmarna kan också resultera i förstoppning, inkontinens eller båda.

En neurologisk skada som innebär nedsatt tarmfunktion är t.ex. ryggmärgsskada.
En ryggmärgsskada påverkar hela tarmfunktionen, men inverkan på tarmfunktionen beror på var skadan är placerad.  

Vid en hög ryggmärgsskada (tetraplegi) är de allmänna symptomen följande:

• ökad transporttid (risk för förstoppning)
• hyperreflexi - frånvaro av normala nervimpulser som kan leda till frekventa tömningar
• nedsatt ändtarmsfunktion – nerverna reagerar redan vid en mindre mängd avföring i ändtarmen
• reducerad eller ingen kontroll av slutmuskeln – vilket beror på nervernas nedsatta förmåga att ge signaler till hjärnan, vilket kan leda till avföringsinkontinens

En låg ryggmärgsskada (paraplegi) har ofta följande symptom:

• ökad transporttid - vilket leder till förstoppning i den vänstra delen av tjocktarmen
• ökad avföringsvolym – nerverna reagerar endast vid större mängder avföring i ändtarmen
• slapp tarmkanal – ökade avföringsvolymer kan leda till en slapp tarmkanal som i sin tur resulterar i avföringsinkontinens och möjligtvis också en      förstorad tjocktarm
• nedsatt peristaltik som gör det svårt att helt tömma tarmen
• reducerad eller helt nedsatt förmåga att kontrollera slutmuskeln

Samtliga symptom kan leda till allvarlig förstoppning och med tiden också förstorade tarmar.  

Andra tänkbara orsaker till nedsatt nervfunktion i tarmkanalen kan vara Spina Bifida (ryggmärgsbråck), MS (multipel skleros) och diabetes.

Inflammatoriska tarmsjukdomar
Det finns flera olika inflammatoriska tarmsjukdomar som kan drabba både tjocktarm och tunntarm.

De två vanligaste typerna av inflammatoriska tarmsjukdomar är ulcerös kolit och Crohns sjukdom. De båda sjukdomarna påminner om varandra. Den största skillnaden är att Crohns sjukdom kan förekomma var som helst i matspjälkningssystemet medan ulcerös kolit oftast endast angriper tjocktarmens ytskikt och ändtarm. Inflammationen ger buksmärtor och diarréer men kan också orsaka förstoppning.   

Cancer i tjocktarm eller ändtarm
Vid cancer i tjock- eller ändtarmen sker en okontrollerbar tillväxt av celler som gör att tarmarnas funktion slutar att fungera. En del människor kan bära på en ärftlig sjukdom som heter familjär polypos. Sjukdomen medför att polyper utvecklas och svullnar på tjocktarmens inre vägg. Polyperna kan i sin tur utveckla cancer.

Divertikulit (inflammation av tarmfickor)
När tjocktarmen drabbas av ett för stort tryck, till exempel genom förstoppning, kan små fickor (divertiklar) bildas i tarmväggen. Fickorna förekommer vanligtvis främst hos människor över sextio. Fickorna utgör oftast inga problem – de flesta vet inte ens att de har dem. Om fickorna däremot blir inflammerade kan divertikulit uppstå och ge smärta, feber, diarréer och förstoppning.